Att samla in förpackningar och omvandla dem till nya produkter kan låta enkelt. Och det är inte särskilt svårt när alla inblandade har det gemensamma målet att hitta mer miljömässigt hållbara lösningar. Men genom att bryta ner processen i dess olika faser kan vi bättre förstå vad som är viktigt för framtida utveckling.
Pilotprojektet för återvinning i ett slutet kretslopp inleddes 2020. Coronapandemin orsakade dock störningar och gjorde insamlingen långsammare. ”En del av våra insamlingsplatser var inte i drift under pandemin”, säger Heidi Kähkönen, chef för förpackningsutveckling inom Kiiltos affärsenheter för professionell hygien och konsumentprodukter.
När de externa svårigheterna hade överbryggats slutfördes insamlingsfasen framgångsrikt under hösten 2022. Kunderna kunde välja mellan tre olika insamlingsmetoder för att tillgodose sina behov.
”Vissa kunder samlade in tomma förpackningar i 660-liters soptunnor som var invärtes klädda med plastsäckar. Det andra alternativet var en metallbur för IBC-containrar (intermediate bulk containers), invärtes klädd med en stor plastsäck, och den tredje insamlingsbehållaren var en återanvändbar kartong. Kunderna uppmanades att skölja förpackningarna innan de lade dem i insamlingsbehållaren. Locken samlades inte in.”
LHJ Group skötte transporten av de insamlade förpackningarna. Städerna Kotka och Fredrikshamn anslöt sig till insamlingspilotprojektet i juni 2021.
”Logistiken fungerar bra. Förpackningshanteringen kräver mycket lite extraarbete av personalen. Det räcker med en lätt sköljning av flaskorna och behållarna före insamlingen”, sade Leena Järvinen, chef för renhållningstjänster vid Kotka stad, i samband med detta.
Effektiva transporter
Under insamlingsperioden samlade Kiiltos kunder in totalt 5 500 kg tomma förpackningar – exakt den mängd som var målet för pilotprojektet. Pasi Kaskinen från LHJ Group har några idéer om hur logistiken kan förbättras.
Finland är geografiskt utspritt, så för att öka effektiviteten bör vi utveckla sätt att krossa eller bunta förpackningar längs transportvägen. Transporteffektiviteten kan också förbättras genom att insamlingsinsatserna koncentreras till de områden där mest förpackningsavfall genereras. Det är också viktigt att överväga hur man kan integrera transporter av tomma förpackningar i befintliga logistiksystem”, säger Kaskinen.
”Det var fantastiskt att få vara en del av det här projektet. Jag hoppas att pilotprojektet kommer att fortsätta. Det skulle vara fantastiskt om modellen med ett slutet kretslopp blev en permanent lösning.”
Olika typer av plast borde samlas in
Efter insamlingen skickades förpackningarna till Lassila & Tikanoja (L&T) för återvinning och bearbetning. Mikko Mäenpää på L&T var imponerad av hur väl alla parter samarbetade.
”En del saker ska man låta vara enkla. Alla typer av plast som kan samlas in separat ska sorteras. Om det finns en viss plastfraktion som genereras i stora mängder är det definitivt en bra idé att fundera på om den kan bearbetas vidare – om inte till samma produkt så till något nytt.” Källsortering är avgörande för att upprätthålla kvaliteten, betonar Mäenpää och lyfter fram det engagemang som krävs från insamlingsplatserna för att säkerställa korrekt återvinning. Kaskinen håller med.
”Sorteringstekniken förbättras hela tiden, vilket gör det lättare att samla in renare plast. Ju renare och mer homogen plasten är när den återvinns, desto bredare blir utbudet av möjliga tillämpningsområden.”
Innehållet av återvunnen plast närmar sig sin högsta genomförbara gräns
När de insamlade förpackningarna hade bearbetats till granulat var nästa steg att testa hur de kunde användas vid tillverkning av nya förpackningar. Förpackningen tillverkades av Muovi-Heljanko, som fick fem säckar granulat för projektet.
”Vi testade materialet bunt för bunt. Processen anpassades efter plastkvaliteten, eftersom smältflödesindex varierade”, säger företagets VD Simo Heljanko.
Smältflödesindex (MFI) är ett mått på hur polymersmältor flyter och dess viskositet under standardförhållanden. Detta är avgörande för att förpackningen ska bli framgångsrik, eftersom termoplaster smälts för att producera olika produkter.
”Eftersom smältflödesindex varierade påverkade det vikten och tryckfördelningen i förpackningarna”, förklarar Heljanko.
De nya förpackningarna är uppbyggda av flera lager, där ny plast utgör det inre och yttre lagret, medan det mellersta lagret innehåller återvunnen plast. Enligt Heljanko närmar sig innehållet av 35 % återvunnen plast i den nya förpackningen det för nuvarande genomförbara maxvärdet. Förpackningen måste klara alla nödvändiga tester för att få myndighetsgodkännande.
”Användningen av återvunnen plast i förpackningsproduktionen ökar överlag. Vi har arbetat med återvunnen plast i flera år, men det här var vårt första kollaborativa test av ett slutet kretslopp.”
”Vi har investerat i produktionen och en stor del av den är nu automatiserad. Produktionsanläggningarna för förpackningarna är på plats och vi har kapacitet att tillverka fler. Kostnaden för återvinning i slutna kretslopp är dock något högre än för förpackningar som tillverkas helt av jungfruliga råvaror. På andra håll i Europa används sannolikt redan slutna kretslopp på grund av större produktionsvolymer”, påpekar Heljanko.
För en högkvalitativ produktion är det viktigt att känna till källan av den återvunna plasten och dess innehåll. Plasttyperna måste vara tydligt märkta. Det här pilotprojektet gav oss en mycket positiv upplevelse. Liknande initiativ är fullt möjliga att genomföra i framtiden.
Bör förpackningar med slutet kretslopp vara ett hållbarhetskrav?
Enligt Kähkönen har diskussionerna om möjligheterna till slutna kretslopp fortsatt även efter att pilotprojektet avslutades. Det finns ett genuint intresse för att utveckla ett ekosystem för förpackningar i slutna kretslopp i Finland.
”För att skapa ett sådant här ekosystem krävs samarbete och finansiering, och naturligtvis en förståelse för vad som krävs för att lyckas. Nu när vi framgångsrikt har testat slutna kretslopp för Kiiltos professionella hygienförpackningar är vi angelägna att kunna dela med oss av vår kunskap och våra insikter till fler. Personligen hoppas jag att slutna kretslopp för återvinning av förpackningsmaterial en dag kommer att betraktas som ett hållbarhetskrav.”
De förpackningar som produceras under projektet kommer att användas i utvalda Kiilto-produkter från och med början av 2025.
Ytterligare information:
Heidi Kähkönen
Chef för förpackningsutveckling
Heidi.kahkonen@kiilto.com
+358 40 837 0830