Inom livsmedelsbranschen och i storkök är renhets- och hygienkontrollerna lagstadgade. Det säkerställer högkvalitativ kost för kunderna och en säker miljö för medarbetarna. Inom hälsovården ser situationen annorlunda ut och egenkontrollerna övervakas inte. Kirsi Saukkonen, docent inom infektioner, har länge varit bekymrad över detta och uppmanar sjukhusen att förbereda sig på egenkontroller, eftersom kontroller och standarder är på gång även inom hälsovården.
Egenkontroller i startgroparna
”Vi tänker ofta att saker står rätt till inom hälsovården men så är inte fallet. På sjukhusen ökar infektionerna hela tiden, trots att det finns både metoder och redskap i i-länder som skulle kunna ge mycket gott resultat”, säger Kirsi. Egenkontroller landar inte ända hos användarna och bristen på övervakning förvärrar situationen ytterligare.
”Inom hälsovården finns många gråzoner som inte är någons ansvar. Information förmedlas inte alltid på grund av hierarkin mellan personalgrupper. Om institutionsservicen inte deltar på avdelningsmötena känner medarbetarna inte till vilka sjukdomar som finns på avdelningen. Det är omöjligt att anpassa hygienen efter situationen om man inte känner till vad som händer på avdelningen”, berättar Kirsi.
Egenkontroller garanterar även arbetssäkerhet
Folk reagerar negativt på att ”bli övervakade” och därför bör man betona ordet EGENkontroll. Medarbetarna ska motiveras till egna, goda arbetsmetoder utifrån vilka man utformar standardiserade principer. ”Genom att betona arbetssäkerhet får egenkontrollerna något bättre respons. En organisation med kvalitetskontroller och egenkontroll är en ansvarstagande arbetsplats”, säger Kirsi.
I takt med att man övergår till valfrihet inom hälsovården blir image ännu viktigare. Enligt Kirsi ger egenkontroller bättre image och betonar fördelarna med den egna enheten för såväl kunder som potentiella medarbetare. Den nya generationens kunder är vana med sociala medier och hittar information om vilket sjukhus man bör söka sig till och vilket sjukhus man ska undvika. Sjukhus utan egenkontroller anses motverka förändring och verksamheten anses icke-transparent.
Hälsovården i Finland inför städningsstandard
Framtidens egenkontroller innebär ett stort utvecklingssteg. Städningsstandarden inom hälsovården som lanserades i Sverige 2017 kommer även till Finland och Kirsi har varit delaktig i att driva frågan i Finlands standardiseringsförbund. ”I städningsstandarden fastställs hygiennivåer för olika lokaler inom hälsovården, mätningsnivåer för egenkontroll samt kritiska kontaktpunkter där man behöver ta prover. Tack vare gränsvärden i standarden blir det lättare att planera egenkontroller inom hälsovården”, säger Kirsi.
Hur kommer man igång med egenkontroller?
Det bästa sättet att komma igång med egenkontroller är att bilda ett team för egenkontroller med medlemmar från så många personalgrupper som möjligt (institutionsservice, vårdpersonal, infektionsenheten osv.) ”Med en pilotundersökning på den egna enheten kan man ta reda på renhetsnivån. På nivån inverkar bland annat byggnadens ålder, antalet medarbetare och städmetoder som tillämpas. Därefter tar man fram ett standardiserat handlingssätt för egenkontroller och börjar utöka egenkontrollerna till andra enheter. Vid registrering av resultaten för egenkontroller kan man använda Kiiltos tjänst HygiNet® som är avsedd för att ta fram och upprätthålla hygienplaner. Precis som allt annat nytt kan egenkontroller stöta på motstånd i början, men på sikt förbättrar det arbetets kvalitet och de nya metoderna underlättar vardagen”, säger Kirsi.
LÄS MER OM DEN FÖRNYADE HYGINET® -TJÄNSTEN
Har du redan ett HygiNet® -konto? Logga in i tjänsten här!